Sköldkörteln styr ditt liv!

Kropp & Själ. Den lilla fjärilsliknande körteln på 20 gram är en maktfaktor att räkna med - den bestämmer hur du mår. Varför drabbas man av sköldkörtelsjukdomar? Den frågan och många fler kring ämnet svarar vår expert Ove Törring på.

Ove Törring är docent och överläkare, specialiserad inom endokrinologi och internmedicin och en av Sveriges främsta experter på sköldkörtelsjukdomar.



 

Varför drabbas man av sköldkörtelsjukdomar?
– Det är ärftligt, det finns alltså en genetisk disposition – som för alla autoimmuna sjukdomar. När det gäller hypertyreos, alltså där sköldkörteln producerar för mycket ämnesomsättningshormon, har man sett att sjukdomen ofta utlöses efter en traumatisk situation som efter en anhörigs död, en chock, övermäktig arbetssituation, skilsmässa eller annan stress.

Hur uppstår hypotyreos?
– Man kan ha en medfödd låg ämnesomsättning, få brist på ämnesomsättningshormon för att man strålats på halsen för cancer, eller få en underfunktion på grund av en kronisk autoimmun inflammation i sködkörteln.

Hur många har diagnostiserad hypotyreos och hypertyreos i Sverige i dag. Kvinnor respektive män?

– Hypotyreos har  cirka 3 procent av kvinnorna och färre än 1 procent av männen. Hypertyreos har 2,6 procent av kvinnor över 50 år. Varje år insjuknar 30–40 personer av 100 000 invånare i hypertyreos där 75 procent har Graves sjukdom och 25 procent toxisk knölstruma.

Hur stort kan mörkertalet, vara när det gäller underfuktion?

– Stort! Man har gjort undersökningar i utlandet som visar att 7,5 procent av kvinnorna och 2,8 procent av männen har så kallad ”subklinisk” hypotyreos, det vill säga normal halt av tyreoideahormoner men förhöjt hypofyshormon, TSH, i blodet. Sedan stiger det med åldern: 10 procent av kvinnorna över 55 år och 17 procent av kvinnorna över 75 år har hypotyreos.

Vad är subklinisk hypotyreos?
– Det innebär ett tillstånd med normalt T3 och T4 tillsammans med en förhöjd koncentration av TSH, men där patienten inte har några symtom. Men detta är en olycklig benämning eftersom människor med subklinisk hypotyreos visst kan ha symtom. Därför används benämningen ”mild hypotyreos” mera nu. Tyvärr finns det fortfarande många oinvigda läkare som anser att subklinisk hypotyreos inte behöver behandlas ifall TSH inte ligger över 10,0. Patienter som har symtom behöver ofta behandling redan när TSH-värdet överstiger normalvärdet.
– Symtomen är ofta allmänna. Det kan hända att patienten söker för depressiva besvär, yrsel, trötthet, nedsatt studieförmåga eller andra saker som kan påminna om normalt åldrande, eller klimakteriebesvär. Då kan det vara lätt att missa att det är ett förstadium till hypotyreos det handlar om. Depression eller nedstämdhet är vanliga vid hypotyreos, så då kan man ta tyreoidaprover innan man behandlar med SSRI-preparat.

Vad är fördelarna med att behandla subklinisk hypotyreos?

– Jag brukar säga att skillnaden mellan katastrof och succé i äktenskapet är mindre än 25 mikrogram tyroxin per dag. Men självklart handlar det om att patienterna får bättre livskvalitet generellt. ”Infertila” kvinnor kan ofta bli fertila, skolgång och arbetsuppgifter går betydligt bättre med en kropp och hjärna som inte går på lågvarv och många människor slipper bli utbrända. Många studier visar också att det finns ett samband mellan subklinisk hypotyreos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar – det går att avhjälpa med rätt medicinering.

Det finns ett stort mörkertal av odiagnostiserade kvinnor med hypotyreos och ett stort antal diagnostiserade kvinnor som upplever att de inte får den läkarhjälp de behöver. Vad har du för råd till dem?
– Gå till en läkare som lyssnar på vilka symtom du har – trötthet, sömnbesvär, koncentrationssvårigheter i skolan eller på jobbet, bristande sexlust, torr hud eller andra symtom på låg ämnesomsättning. Följ sedan upp med blodprover. Och om inte T4 och TSH ger utslag, kolla även antikroppar mot sköldkörteln (TPO).
– Ta tyroxin före frukost. Ät inget järntillskott, kalktabletter eller medicin mot magkatarr eller sura uppstötningar i samband med sköldkörtelmedicineringen. Och låt inte medicinen stå framme där det är varmt eller i solljus.

Finns det andra sjukdomar som kan förväxlas med och/eller hänger ihop med sköldkörtelsjukdom?
– Ja, det finns en hel del: Glutenintolerans kan ge diffusa symtom, man kan också ha atrofisk gastrit, Sjögrens syndrom, reumatoid artrit, diabetes, tidigt klimakterium eller B12-brist, så kallad perniciös anemi. Och som patient bör man informera läkaren om någon förälder haft autoimmuna sjukdomar i sköldkörteln eller till exempel alopecia areata (fläckvis hårbortfall), diabetes typ1, binjurebarksvikt, vitiligo, psoriasis och reumatoid artrit.
När är det vanligast att sjukdomen debuterar?
– Hypotyreos är vanligast efter menopausen. När det gäller hypertyreos så är Graves sjukdom vanligast hos 20–40 åringer, medan Toxisk knölstruma främst drabbar dem som är över 50 år.

Hur länge kan man ha sköldkörtelsjukdom utan att veta om det?
– Hypotyreos kommer smygande och symtomen utvecklas långsamt, ofta under ett antal månader till några år. Om man har förhöjda antikroppar mot TPO och normalt TSH insjuknar 1,1 procent årligen i hypotyreos. Ifall TSH är mer än 6,0 och man dessutom har förhöjda TPO antikroppar är det 4,3 procent per år.
– En hypertyreos visar sig oftast snabbare.  Graves utvecklas i regel inom 3–6 månader, men upp till 1 år förekommer. Toxisk knölstruma utvecklas långsamt, det vill säga över flera år – i regel från en vanlig från början normalfungerande knölstruma.

Det finns ett laboratorium i Sverige som påstår sig kunna mäta underfunktion i sköldkörteln genom saliv- och urinprover – vad anser du om det?
– De mäter fel på binjurefunktionen med hjälp av salivtest. Och visst finns det en koppling mellan nedsatt binjurefunktion och autoimmun hypotyreos, men ingen seriös endokrinolog skulle få för sig att mäta binjutarnas funktion enbart med salivtest.  I stället kan man spruta in hypofyshormon i blodet och på så sätt mäta binjurarnas kortisolsvar under stress. Ibland finns det skäl att behandla med kortison, men då ska det vara hydrokortison och inte den högpotenta kortison som man brukar behandla reumatiker eller astmatiker med och som även har förekommit i behandling av patienter med misstänkt hypotyreos. Det finns för många, allvarliga biverkningar för att det ska vara befogat.
– När det gäller urintest av T3 och T4 är jag också kritisk. Laboratoriet som säljer dessa tester dyrt hävdar att urintest är bättre än blodtest eftersom ett dygns samlade urinmängd bättre återspeglar den mängd sköldkörtelhormoner som kommer ut i kroppen. Men då har de inte tagit hänsyn till eller ens kontrollerat patientens njurfunktion. Det är en bristande, otillräknelig metod som inte är adekvat vetenskapligt kontrollerad.

Somliga menar att många parienter lider av hypotyreos typ 2? Är det en vedertagen diagnos?
– Enstaka läkare, som Mark Starr i USA, hävdar att patienter som har hypotyreossymtom, men normala blodprov och därför inte får behandling, lider av hypotyreos typ 2, men någon sådan diagnos finns inte. Jag har inget emot Mark Starr personligen, men vet att hans metoder går emot gällande svenska riktlinjer och att hans dokumentation bygger på obelagda teorier och föråldrad litteratur.

Varför är svenska läkare så restriktiva när det gäller att skriva ut
Liothyronin och naturligt sköldkörtelhormon, NDT?


– Trijodtyronin (Liotyronin(R)) är mycket potent eftersom det är det bioaktiva
sköldkörtelhormonet. Doseringen kan vara svår och man hamnar lätt i
överdosering. Man får inte glömma att överdosering eller för abrupt
insättande av höga doser kan vara dödligt hos patienter med hjärtsjukdom
till exempel.

Vi har från universitetssjukhusens sida därför varit restriktiva i våra
rekommendationer till primärvården angående huruvida denna skall skriva ut
Liothyronin. Tillgängliga riktlinjer och föreläsningar har därför oftast
rekommenderat att förskrivningen sker på endokrinologiska eller
internmedicinska mottagningar.

Ett mycket viktigt skäl till restriktion med Liotyronin-behandling som
tillägg till Tyroxin är även att dokumentationen för T3 tillägg inte har
visat entydiga positiva resultat när adekvat vetenskaplig metodik och
tillräcklig behandlingstid har använts. Förstahandsvalet när det gäller
medicinering är fortfarande och bör vara att hypotyreos behandlas med
tyroxin, Levaxin(R), Eutyrox(R).

Angående naturligt sköldkörtelhormon är dessa preparat inte registrerade som läkemedel i Sverige.

Var med och tävla om Eva Sartorius bok "Sköldkörtelboken" här!